Logotyp

”Väganvändarnas röster måste höjas”

Varför satsa på vägarna
Dela artikeln?
  • Vad hände med Nollvisionen, är det bara trafikanterna som ska sträva efter den?
    Orden är Johan Granlunds, idag produktionschef på familjeföretaget Helgums Grus, men vägingenjör med bland annat 17 år på dåvarande Vägverket bakom sig. Han efterfrågar en myndighet som granskar vad vi får för vägpengarna och önskar att väganvändarna höjer sina röster. Sverige behöver fixa vägarna.


    Johan Granlund är känd av många som rör sig inom trafik- och transportsektorn. En man med betydande kunskap om sådant som de flesta av oss kanske inte har en susning om – såsom vägbreddens betydelse, felaktigt doserade kurvor, hur man hanterar vattenavrinning bäst och vad en skevningsövergång är för något. Och de som känner Johan vet att han också har åsikter. Framförallt om hur dagens vägar underhålls.

-Från Trafikverkets håll pratas det nästan enbart om hastigheter, hastigheter och åter hastigheter. Men jag förväntar mig att de också genomlyser sin egen verksamhet på säkerhetsbrister, i hur nya vägar byggs, i hur de underhåller de befintliga, säger Johan Granlund.

Han anser att det finns skäl för en tredje, oberoende part att regelbundet granska Trafikverkets effektivitet. Hur väl de förvaltar sitt uppdrag, vad vägprojekten levererar i minskade olyckor och sänkt restidskostnad, ja helt enkelt ’vad får vi för pengarna’ för att travestera en känd näringslivsprofil.

Johan Granlund är vald av medlemmarna i bilistorganisationen M Sverige till ledamot i organisationens kongress. Han motionerade till M Sveriges kongress att organisationen skulle verka för att det med förebild från exempelvis sjukvården bildas en oberoende myndighet att granska effektiviteten hos Trafikverket och Transportstyrelsen. Härom veckan biföll M-kongressen motionen som därmed blir en fråga att driva för  M Sveriges VD och kanslitjänstemän.

-Trafikverket bygger, underhåller och sköter vägarna, medan Transportstyrelsen förvaltar regelverken för förare, fordon och Europavägnätet. Men vem granskar dessa två myndigheters effektivitet? Det behövs en tredje maktpol.

Johan Granlund är tydlig:
-Det finns många åtgärder som Trafikverket borde vidta som har långt större samhällsekonomisk nytta än de hastighetssänkningar från 90 till 80 km/t som de håller på med i stora delar av landet.

Vilka är de tre största olycksriskerna med dagens vägnät anser du?
-Överraskning, svarar Johan Granlund direkt. Så fort en farlig vägegenskap blir en överraskning för trafikanten ökar risken betydligt.

Han exemplifierar med ett eget exempel från sin tid på Vägverket Konsult (senare Vectura, idag Sweco). Entreprenören för en väg som kallades Dödens väg, dåvarande riksväg 73, kontaktade Johan. De hade under den gånga vintern haft 20 avkörningar på en 200 meter lång sträcka och förstod inte varför. Vägen utvärderades som brukligt är med lasermätbil, men Granlunds team hittade först ingen förklaring.

-Jag noterade att mitt i en kurva ändrades vägbanans tvärfall. Eftersom tvärfallet ska matcha kurvradien så kollade jag för ovanlighets skull hur kurvan krökte. Det visade sig att mitt i kurvan fördubblades kurvans krökning momentant. För bilisterna innebär detta plötsligt fördubblad sidkraft, något som ökar risken betydligt och tar föraren av bilen med överraskning. Jag rekommenderade dem att sänka hastighetsgränsen i den riktning kurvan nypte till samt sätta upp varningsskylt för farlig kurva tills kurvan byggts om. Efter att den skyltningen genomfördes, skedde inte en enda olycka på vägavsnittet berättade driftentreprenören ett par år efteråt.

Johan Granlund berättar att i många länder, såsom Nya Zeeland, är varje farlig kurva på vägarna skyltad med rekommenderad högsta kurvtagningshastighet.

-Det hade varit en mycket kostnadseffektiv åtgärd för Trafikverket att göra på alla de över 15 000 felaktigt doserade kurvorna i Sverige också, i väntan på att de rättas till i samband med att vägen i fråga får sin nästa underhållsbeläggning.

En annan underskattad olycksrisk på vägarna är dåliga siktförhållanden. Transportföretagen lät WSP gå igenom alla dödsolyckor som inträffade med lastbil inblandad 2018 och den rapporten bidrog till att Johan verkligen fick upp ögonen för vilken betydelse goda siktförhållanden har.

-Rapporten visade att hastigheten hade mycket liten betydelse, det var ju endast i ett par olyckor där hög hastighet hade spelat någon roll. Däremot inträffade många av dödsolyckorna med lastbil inblandad på 70 vägar med dåliga siktförhållanden och där den faktiska hastigheten många gånger var mycket lägre än 70.

Att förbättra sikten kan givetvis handla om att räta upp vägen, men ibland kan det räcka med förhållandevis billiga åtgärder såsom att såga ner träd som står i kurvor och skymmer sikten.

-Vi hade ett sådant exempel på väg 331 i Viksjö, där chaufförerna upplevde otrygg arbetsmiljö på grund av några träd som stod på insidan i en lång tvär kurva och skymde sikten där lastbilsekipagen svänger vänster i en korsning. Jag kontaktade Trafikverket och nu ska jag ge dem beröm: de reagerade snabbt, tog kontakt med markägarna och fick lov att såga ner träden. Nu är mina förare trygga och vi har en rejäl olycksrisk mindre i trafiken.

Johan Granlund medverkade i SVT Uppdrag Granskning reportageserie om den tragiska dödsolyckan på vägen mellan Kiruna och Pajala som berodde på en felaktigt doserad kurva. Som Trafikverket ignorerat att åtgärda trots att boende hört av sig upprepade tillfällen.

Ett tredje riskmoment som beror på vägarna är tvära och felaktigt doserade kurvor. Det kan sägas vara ett av Johan Granlunds favoritämnen. Den minnesgode drar sig till minnes att Johan Granlund var expert i SVT Uppdrag Gransknings reportage om den tragiska dödsolyckan på vägen mellan Pajala och Kiruna där några turister från Schweiz fick sätta livet till. SVT:s egen granskning med Johans analysmetoder visade att det finns över 15 000 av liknande felutformade kurvor runt om i landet, samtliga potentiella dödsfällor.

Men aldrig hör vi Trafikverket prata i det offentliga om dessa kurvor.

De hörs aldrig heller prata om hur otillräcklig vattenavrinning vållar vattenplaningsolyckor.

-Vägens största fiende efter finansministern är dålig vattenavrinning. För att avleda vatten från vägytan råder det sedan runt tiden för Kristi födelse global konsensus att vägar ska byggas högst på mitten och med ”bombering” ner mot sidorna och deras diken. Med bilismen kom dock särkrav i kurvor. Redan på 1920-talet insågs att i ytterkurvor, det vill säga det yttre körfältet i kurvan, måste vägbanan tvärtom lutas in mot vägens mitt, egentligen mot kurvans krökningscentrum, för att inte bilarna ska halka av. Att ändra riktning på vägbanans lutning i ytterkurvorna kräver decimetervis fyllning med vägmaterial. Det kostar pengar. På vissa håll i landet har feldoserade kurvor byggts bort, på andra håll saknade vägkassan pengar eller så ansåg vägmästaren att feldosering inte var ett så allvarligt problem.

Johan Granlunds familjeföretag ligger vid länsväg 950, och företaget har två av sina bergtäkter vid denna väg. Där varnar en skylt för gupp i 0,2 – 21,8 kilometer. Johan berättar att han länge undrat över varför skylten inte bar den vanliga brandgula färgen som varningsskyltar ska göra, utan den var lite grönaktig i färgtonen. Döm om Johan Granlunds förvåning när han upptäckte att orsaken till att skylten inte var brandgul var – mossa. Ja, du läste rätt, mossa.

-Guppskylten har suttit där så länge så att det hade börjat växa mossa på den, säger Johan Granlund med en djup suck.

Trafikverket har nu valt att till sist åtgärda vissa delar av vägen. Med annat material och annan slityta än övrig vägbana. En dödssynd för varje väghållare med självaktning. Det är orsaken till att Johan Granlund anmält dem till Arbetsmiljöverket:

-Alla vet, eller rättare sagt, alla borde veta att split friction är livsfarligt. Att ha olika ”plättar” på vägbanan ger olika vägfriktion. Vägreglerna föreskriver att körbanan ska ha kontinuerliga friktionsegenskaper, både i längdled och sidled. På sommaren är det inte ett så stort problem, men när hösten och vintern kommer med tunn is gör framtinade nya svarta lappar att en hård inbromsning resulterar i sladd.

Skylten som varnar för guppig väg i 2 mil hade stått så länge att det hade börjat växa mossa på den. Nu har Johan Granlund anmält Trafikverket till Arbetsmiljöverket efter att de försökt fixa vägen på ett enligt Johan Granlund livsfarligt sätt.

Johan Granlund återkommer till Trafikverkets ansvar:

– Jag är så besviken på Trafikverket, att inte trafiksäkerhetsdirektören beordrar en genomlysning – vilka risker finns i vår verksamhet, genom de metoder och material vi använder? Något sånt har Trafikverket mig veterligen aldrig gjort.

Nej, under tiden fortsätter Trafikverket att sänka hastigheten från 90 till 80 på flera hundra mil rak bred väg i vårt avlånga land.

-Och de träffar ju inte ens rätt vägnät, det är ju på de smala kurviga 50 – 70 vägarna och i korsningar där hastighetsgränsen redan är lägre än 90 som de flesta dödsolyckorna inträffar.

Vem är Johan Granlund?

Ålder: 51
Bor: Dubbel bosättning, Borlänge i Dalarna och Helgum i Västernorrland.
Familj: Fru och fem döttrar.
Utbildning: Civilingenjör Väg & Vatten, inriktning anläggningsproduktion.
Bakgrund: Vägverket i 17 år, sedan statliga Vectura, Sweco och WSP. Sedan två år produktionschef på familjens företag Helgums Grus AB.

Text: Transportföretagen
9 september, 2020